|
Onsdag 2009 12 30 Fan vad jag längtar till våren så att det går att åka hoj. idag var jag och åkte skinkracet i Fragg. Det var -22 grader och en väldig massa snö. Inte riktig mitt före men träning ger färdighet. Jag gick ialla fall inte lottlös då jag fick en julskinka.
|
|
Söndag 2009 12 27 Idag åkte jag hoj för första gången sen kåsan. Jag hatar att åka i snö och ändå så åkte jag med smile på läpparna hela tiden, nåja kanske inte då då jag kollade snötempen med näsan . Det var så roligt att jag ska nog vara med på skinkracet i Fragg på onsdag. Det finns andra orsaker också för mig att börja åka hoj också, det börjar bli väldigt mjukt runt midjan.
|
|
Lördag 2009 12 05 I dag tränade jag för första gången efter kåsan och det kändes bra. Det blev en timme på motionscykeln, kanske inte lika kul som Husan men bra att få röra sig lite. Jag lärde mig i alla fall två saker av kåsan. Det första är att man kan komma långt på vilja. Det andra är att om man har mycke vilja så mår inte kroppen så bra efteråt. Före kåsan började jag tappa motivationen och hojåkningen kändes inte så kul men nu efteråt är jag sjukt sugen att åka hoj. Jag har sagt att jag skulle ta en paus en bit in i nästa år men det blir nog svårt. Jag får se när jag inte kan hålla mig längre.
|
 |
Måndag 2009 11 16
           Jag är så jävla glad att jag klarade kåsan. Det var det tuffaste jag någonsin gjort. Jag hade en tävlings tid på 11tim och 49min + transporter, så motorcyckel har kört i helgen kan jag lova. Det känns som någon har kört över mig med en ångvält och sedan backat tillbaka för att vara säker på att jag skulle få tillräckligt ont. Jag fick rulla ur sängen och det gör så jävla ont att gå i trappen att jag vill grina men det gör ingenting för jag har en KÅSAPENG och den är jag så stolt över.
|
 |
Jag måste även tacka alla som ställt upp och hjälpt till och lånat ut saker till mig utan er hade de aldrig gått. Några som gjorde ett otroligt jobb och som jag är evigt tacksam mot är Johan Hanson, Johannes Olsson, min älskling Katarina som servade och Johan Lindstöm som var ryggsäcks åkare under hela racet. Dom stöttade mig otroligt bra och ska ha en stor eloge. En kompis till som ställt upp otroligt är Henrik Wiklund som lånade ut sin hoj som Johan L fick åka på. Doghill racing har ställt upp bra + att dom lånat ut saker, tack så mycket. Två andra sponsorer som hjälper teamet och har gjort det ekonomiskt möjligt är Marin & Fritid och Mili däck.
|
 |
Nu till racet. Började inte specielt bra då jag stöp i backen efter ca 500 meters åkning, det var en slät gräsväg som såg fin ut så jag stod på ordentligt men den var frusen och täckt med snö så det bara skramlade till så låg jag där men ingenting gick sönder så det var bara att fortsätta. Efter den vurpan tog jag det betydligt lungnare. Första varvet gick bra förutom vurpan och två fastkörningar. Första fastkörninen gjorde jag på sträcka 2, då trodde jag att det var färdigåkt för hojen stod så djupt att det rann in vatten i avgasröret. Jag blev helt förtvivlad för ingen ville hjälpa till att få upp hojen, så där stod jag med vatten upp till knäna och det snöade och tittade på hojen. Jag vet inte riktigt var jag fick krafterna ifrån men upp flög Husan ur kärret och den startade, helt otroligt. Andra varvet har jag inga speciella minnen från så det måste ha flytit på bra.
|
 |
Tredje varvet var riktigt tufft det spöregnade och var dimmigt så man såg bara några meter framför sig. Spåret var totalt sönderkört specielt på långsträkan. Jag åkte nog mer än halva sträckan på ettan och gick bredvid hojen och sköt den på många ställen. Bara den sträckan tog drygt två timmar och på den tiden han jag bada många gånger. En gång hamnade jag under hojen och kom inte lös. Låg hel i vatten och lera med hjärtat på maxpuls och andningen på max. Jag fattar fortfarande inte var jag fick krafterna ifrån vid alla sådana tillfällen men tydligen klarar man mer än man tror. Det blev lite tajt med tid på slutet för att jag inte skulle ryka på respittiden men sissta två sträkorna flöt på bra förutom på slutet på sissta sträckan ca 500 meter före mål, då gjorde jag fel spårval och cykeln satt fast. Då fick jag lite panik men efter allt lyftande tidigare under dagen så var man ju vältränad till kvällen så jag kom upp efter ett tag och hade tolv minuter till godo på respittiden då jag rullade upp på målrampen. |
 |
Jag var helt klar i huvudet hela racet och kände mig ok men när jag kom i mål 05.27 på söndag morgon så gick proppen ur. Jag var så jävla lycklig och trött jag att jag grinade från och till i minst en timme. Det är till och med så det kommer några tårar nu när jag skriver för det var sån känsla att få gå i mål. På prisutdelningen så började jag fatta vad man hade gjort för det var ju bara 25 st som kom i mål och det var ju inga dåliga förare som jag fick stå bredvid.
|
 |
Husan gick som en dröm hela tiden det enda vi bytte var bromsbelägg fram och bak. Fjädringen funkade perfekt och hojen bara flöt fram över de steniga partierna och det var ju tur för det var ju de enda ställena det gick att vila lite på under nattvarven. Jag var så nöjd över hojen att jag var tvungen att smeka den lite på dynan efter mål gång.
|
|
Lördag 2009 11 07 I torsdags åkte jag sista passet på hojen. Det var helt underbart enduroväder, ett par cm snö på backen och snöblask i luften juvligt. Åkningen funkade rätt bra och hojen gick bra så det var skönt med ett sista positivt pass. Nu blir det mekning och putsning av hoj, utrustning och mig själv. Dagarna fram till kåsan är fullspikade så det blir inget mer skrivande fram till kåsan. Hoppas att jag har något kul att skriva efteråt. |
|
Onsdag 2009 11 04 Idag har jag både badat i en myr och nickat ett träd. Helt otroligt att hjälmlysena höll. Fick i alla fall ihop ca en och en halv timmes körning idag. Jag ska nog troligtvis åka en sväng i morgon kväll också, jag får hoppas att det går bättre då.
|